torsdag 2 april 2015

Hemma igen via Bangkok

2-4/4 Bangkok

Två nätter i Bangkok...


Det är något visst med Bangkok. Från 12:e våningen är stan inte sämre. Hotel Centre Point Pratunam, var ett riktigt bra ställe att bo på. Kanske lite dyrt, men vi hade fått en bra rabatt via Agoda.


Vi steg av på BTS-stationen Mo Chit och promenerade till marknaden Chatuchak.



Där finns det mesta, t ex glas och porslin. Synd att vi redan hade övervikt på våra väskor...
- Simones lösning på detta var att shoppa ännu mer! (??? !!! %%% :-( !!! ??? &&& ???! ¤&/### ??).
Vad tror  ni hon köper? - Handväskor, så vi kan föra över övervikten till ett diskret handbagage (som ingen skulle drömma om att väga) !


Kryddor (vi fotograferade av adressen även, så att vi hittar tillbaka nästa år, i detta myller av små butiker).



Schalar, schalar, schalar!

Efter en paus på hotellet ger vi oss ut igen...


Simone kramar sista musten ur Pratunam market, som vi upptäcker en annan sida av i år, eftersom vårt hotell ligger på andra sidan området. 

Foot-scrub på hotellet, sedan packning och en thai-massage. Då är klockan mycket och vi är färdiga med Bangkok för den här gången.

4/4 Hemma igen i Fristad

Så var vi hemma igen.



Vi vet en som blev glad...



Även om vi är lite trötta planerar vi redan nästa resa.



tisdag 31 mars 2015

Goodby Bantayan 31 mars - Hello Manila! mellan den 1 april - 4 april.

31/3 - 1/4

Farväl Bantayan

31/3 lämnar vi "vår" resort och tar färjan från Santa Fe över till ön Cebus norra del. Bussen tar oss från färjeläget Hagnayan hela vägen till Cebu City, med ett enda stopp på vägen. Vi hade tur som kunde gå på bussen och få på våra väskor redan i Santa Fe. 

Simone sover större delen av resan och Per-Anders har tics i fingret (dvs tar bilder på allt vi passerar på vägen mot Cebu).

Här några vyer under den 2,5 timmar långa resan...





Lantlig idyll, mil efter mil...Skillnaden mot de fattigaste och smutsigaste kvarteren utanför Cebu city var slående. Se bilden nedan...



Observera att någon bor på andra sidan sophögen. Ser ni bilden på tvätten som hänger på tork?

På bussresan till Cebu City hade vi kommit i samspråk med en trevlig äldre lärarinna, Julie, som var född på Bantayan men bott i Japan många år. Hon var på besök på ön för att träffa släktingar och gå på skolavslutningar nu innan sommarlovet. Hon erbjöd oss att åka med till hennes hotell i Cebu City och parkera våra väskor där, så att vi skulle kunna åka och shoppa lite, i väntan på vårt flyg till Manila. Sagt och gjort. Mot Big Castle Hotel. Alltid lättare att shoppa utan 40 kilo packning. Tyvärr hittade vi inte mycket annat än en skjorta till Joel och något annat. "Mallen" hette SM, var gigantisk, men bara med äkta märkesvaror. Inte riktigt vad vi var ute efter.

Manilla - Here we come!

Efter ett skutt över vattnet med Cebu Pacific Airlines landade vi i Manila, sent på kvällen. Taxi till hotellet var det inte svårt att få tag i - om man hade lust att betala fastpris på 800 pesos (160 kronor). Det hade inte Simone. Per-Anders tveksam om vi skulle orka stå i kö för en taxi som kör på taxameter i stället...


Men här står vi nu i taxikön med alla Filipinska medelsvenssons. Snart är det natt...



Skam den som ger sig. 45 minuter senare är vi först i kön. Och ytterligare en haltimma senare är vi på Manila Grand Opera Hotel.
(Efter att ha passerat kontrollen av hotellets egen knark-hund!)

Manilla 1/4. Divisoria har allt - och lite till.

Bilderna nedan kan inte göra köpcentren 999 och 168 rättvisa. Det är stort, det är fullt, både av varor och av människor. Men tack och lov luftkonditionerat, billigt och inte en massa skränig musik, som upplevt på andra "malls" i landet. - Om vi hittade något? Fråga hellre om vi kommer att få betala övervikt på flyget hem.



Mall 168 i bakgrunden och 999 till höger.



En skyltdocka kanske?



Liten kvinna bland höga hus.



Efter att ha tagit en taxi tillbaka till Manila Grand Opera Hotel där vi bor, gick vi ut runt hörnet och åt lite filippinskt...


Grillat. Två kycklingbitar på ett spett. Mmmm.


Trevlig restaurang, precis om hörnet där Seven-Eleven ligger, alldeles i närheten av vårt hotell.



Visst trivs vi?



Jodå!



Observera att vattnet var gratis. Vi drack det inte.

2/4 Hektisk dag i Manila

Igår kom vi. Idag far vi vidare, eller rättare sagt ikväll. Vi upptäcker att shopping finns på promenadavstånd från hotellet...



Alla kvarter är inte "faschonabla". Men de sjuder av liv.



Det gör Simone också när det är extrapris på allt...



Efter att ha återvänt till hotellet och checkat ut, och låtit personalen ställa undan våra väskor, laddar vi upp inför ännu en shoppingrunda...



Grand Opera Hotel har försökt smycka ut sin ingång, med kinesiska lyktor och...någon slags grönt nät. På granntomten byggs ett ännu högre hus, hotell får man förmoda.



Hotellet ligger i en mindre fashionabel stadsdel.



Hotellet är överhuvudtaget starkt influerat av kinesisk stil.





Skönt med en sval hotellobby innan shoppingrundan i värmen. - Men nu drar vi ut på stan!



Kan man pruta? Si! Ett manikyr-set... 100 pesos (20 kr). - Vi tar två!



Simone hittade en blivande favoritväska för 250 Pesos (50 kr) i en mörk...tja, vad ska vi kalla lokalen för...inte såg det ut som en affär, mer som en verkstad. Mörkt, ruffigt...men man gör fynd på de mest oväntade ställen.



Flickan till vänster ville visa upp sin söta lillasyster för kameran. Deras pappa ville också vara med på bild.



En tupp till helgens tuppfäktningstväling? - En hugad spekulant i hatt. "Best Cock in Manila?"



Clementiner med blysmak?  - No!



Tillbaka på på "vår" restaurang för kvällsmat. Grillad kyckling i någon form.



Åter till hotellet för att samla ihop oss inför avfärd mot Bangkok. Det drar sig mot morgon, nej lunch...



...nej kväll, åtminstone i Manila. Och vi tar taxi till flyget. 270 pesos, varav 50 är dricks. Chauffören är lite sur över att vi insisterar på taxameter.









onsdag 25 mars 2015

Fortfarande på Bantayan

Vi kan inte slita oss från ön...


Det finns alltid något nytt att upptäcka



"Vår" del av stranden är faktiskt något särskilt med...


 

Gatorna i lilla Santa Fe har sin stilla charm.

Torsdag 26 mars

Långpromenad på stranden i två timmar, före frukost. Förbi klipporna längst bort på stranden och runt dem.



Edens lustgård? Nej, Bantayan.


Simone letar snäckor...



Per-Anders ställer upp på bild


På hemvägen mötte vi en fransman och hans fru, som vi tidigare mött på vår nya restaurang, och han förklarade på en blandning av stapplig engelska och franska vägen till Paradise Beach. Dit tar vi oss i morgon.

27/3 Utflykt på moppe (och till fots) till Paradise beach



Vi var ensamma där



Bara en pistolbeväpnad vakt och så vi.



Simone hittade en grotta,,,



Vem har gjort hål i taket?

28-30/3 Stilla dagar och svalkande fläktar


Barnen leker....



Hundarna tittar på...



Medan männen och kvinnorna arbetar...



Nåja, inte bara män och kvinnor...



Många går i pappas fotspår...tidigt.